Staden Viterbo, med sina kullerstensgränder och medeltida fasader, brukar kallas La città dei Papi – “påvens stad”. Men det är Palazzo dei Papi som verkligen bär titeln med rätta. Reser man genom Piazza San Lorenzo ser man redan innan porten öppnas hur byggnaden samlar historiens tyngd och arkitekturens stolthet.
Allt började under 1200-talet, när påven Alessandro IV beslutade att flytta den påvliga curian från Rom till Viterbo år 1257, för att undkomma politiskt våld och instabilitet bland de mäktiga romerska familjerna. Palazzo dei Papi växte fram ur den dåvarande biskopliga residensen, expanderad enligt ritning av Raniero Gatti.
Byggnaden stod färdig i sin grundform omkring 1266, och året därpå lades den eleganta Loggia delle Benedizioni, känd som Påvens loggia, till – en plats där påven kunde visa sig för folket och välsigna dem.
Men kanske det mest dramatiska kapitlet i Palazzo dei Papi-historien är Conclave-salen (Sala del Conclave). Mellan december 1268 och september 1271 utspelade sig där det längsta påvevalet i kyrkans historia – en processen som tog hela 1006 dagar. Från denna sal valdes Gregorio X till påve efter en tids politisk spärr och intense förhandlingar.
Utöver salen finns Sala Gualterio, dekorerad med fresker och inslag från senare tider, speciellt under biskop Sebastiano Gualterios period (1551-1566), som gav rum för konst och ceremoniella behov. Arkitekturen är massiv och påtaglig: trogna gotiska element, stora bifore, valvbågar, kontraster mellan stenfasad och öppna loggior. Stegen som leder upp till loggian, de dekorativa kolonnerna och den panoramiska utsikten över dalen Faul bidrar till en känsla av vördnad redan innan man stiger innanför portarna.
Palazzo dei Papi var inte bara en plats för makt och ceremoni. Det var också ett verktyg i den politiska maktkampen. Viterbo blev tillflyktsort för påvar som krävde säkerhet från oroligheterna i Rom, men också från inre konflikter mellan guelfer och ghibelliner. Varje mur, varje fönster i palatset, vittnar både om tro och om behovet av att klara tider av osäkerhet.
Idag ingår palatset i Polo Monumentale Colle del Duomo, tillsammans med katedralen San Lorenzo och tillhörande museum. Besökare kan promenera genom loggian, känna historiens eko i salen där konklaven hölls och betrakta konstföremål från medeltid till renässans. Palazzo dei Papi är mer än ett monument – det är en bro mellan dåtid och nu, där historiens röst fortfarande hörs i tystnaden efter det slådda valvet.

